9.8.09

Döda vinkeln

Åh, underbara Kent. Jisses vad bra dom är.

Jag läser smsen på nytt och och ler, det apatiska är borta. Allt ska nog gå bra, och jag tänker öppna flabben.

Vad vore jag, utan dina andetag?

Go Emma!

Nä.

Har en väldigt apatisk dag märker jag, bryr mig inte om ett skit och nästan alla ord har förlorat sin innebörd. Eller vadå nästan, inget betyder något längre. Jag höjer på ögonbrynet och tror inte på vad jag läser. Jag döljer vad jag känner alldeles för dåligt vilket resulterar i att jag förstör. Kul. Jag känner mig orättvist behandlad men vet att jag aldrig kommer att berätta det.

Ska återgå till att lägga mig i sängen nu och låtsas att jag inte bryr mig om hur vida min mobil skrattar till eller inte. Naturligtvis är det bara bullshit, den får gärna skratta hela tiden.

Paniiiiikkkkkkkk

MINA NÄSDROPPAR ÄR SLUT. Sämsta jävla tiden att inse det på, fanfanfanfanfan!!

Dagen har varit piss, på riktigt. Hela morgonen låg jag i sängen och tyckte synd om mig själv, ett tag låg jag också ute i en av våra solstolar. Kvällen har väll mest spenderats på mitt rum med en massa förbannade tårar och jobbiga känslor. Är samma sak igen, typ. Växa upp och hålla tillbaka. Kanske ska bli mitt nya motto här i livet, vem vet. En annan sak tycker jag också är sjukt orättvist, men det behöver jag visserligen inte skriva ut här. Det är inte bara orättvist, det är ganska irriterande också och det gör mig på dåligt humör.

Egentligen vill jag bara få ur mig, på ett eller annat sätt, hur jobbigt jag tycker det är att vara 18. Hur jobbigt det är att hålla tillbaka eller inse att man reagerar som en jävla idiot på vissa saker. (hur jag reagerar på ikväll) Det som är extra jobbigt är att jag inte ens kan visa det, får inte visa det. Får inte vara den jag är. Kan inte vara den jag är. Jag ändrar på mig, fast jag egentligen inte tycker att det bara är jag som ska få kämpa. Som ska behöva kväva hur jag egentligen känner. Välja vissa meningar med omsorg innan jag öppnar flabben, ändra min musiksmak, alltid försvara mina olika smaker. Det är ju uppenbart att det är mig det är fel på, och dom tankarna slutar aldrig att jaga mig. Jag kan inte säga vad jag vill, jag kan inte känna hur jag vill. Jag måste anpassa mig för att passa in, för att bli accepterad.
Jag, som är livrädd för förändringar, måste själv gå igenom en för att vara den jag kanske egentligen ska vara, för att göra alla nöjda.

Mina jävla fucking helvetes förbannade näsdroppar är slut!

6.8.09

Vilken dag..

Vaknade imorse med den värsta huvudvärken någonsin. Och det säger inte lite med tanke på att jag haft huvudvärk i över tre år nu. Hur som helst så skulle jag försöka mig upp för att gå på toa, när jag satt mig upp fick jag typ slänga mig ner igen pga smärtan. Sinnessjukt. Blev sängliggande hur länge som helst innan jag kämpade mig ner för att ta två treo. (som inte hjälpte) När jag kommer upp igen bestämmer jag mig för att kolla symptomen på migrän, med tanke på att detta var det värsta jag upplevt i hela mitt liv tamigfan. Och mycket riktigt stämde allt in oroväckande bra, så jag tror att jag hade mitt först migränanfall imorse. Oo

När det värsta släppt åker jag och mamma till entré för att handla underkläder och en tröja till mig. Precis när vi kommit dit (såklart) bestämmer sig min livmoder för att leva loppan och ge mig en sjuk jävla mensvärk. Blir illamående och sjukt varm och då, då känner jag det. Det som alla har känt någon gång och gud ska veta att han inte var omtyckt just då. Rusar omkring i ren jävla panik hur länge som helst innan jag hittar det förbannade apoteket som ligger i ett annat hus (?!) och lyckas förhindra en potentiell katastrof.

Kommer hem, degar, klyddar (suck..), somnar, vaknar och sätter mig för att spela wii. Och såklart kommer värken tillbaka, en sån som gör att man vrider sig av smärta och inte riktigt vet var man ska ta vägen. Jag har haft en riktigt bra dag idag, NAAAT. (haha borat)

Utgång imorgon, var vet jag inte eftersom det ska vara så jävla svårt att enas om något. Någon vill till KB och någon vill till deep. Får se var allt slutar, måste i alla fall ladda min kamera som jag inte använt på hundra år.

Efterlyser också någon som regelbundet kan påminna mig om hur lycklig jag egentligen är, har en tendens att glömma bort det...

29.7.09

Det kanske börjar bli för mycket nu, jag vet inte..

24.7.09

"Varför skulle jag vara glad?"

Det känns bra att veta att man har lyckats.

19.7.09

Secret testing

Åhå, klockan är bara halv elva och jag håller på att trilla av stolen så jäkla trött jag är. Blir ännu värre när jag tänker på hur mycket jag har att göra innan klockan tre, eller hur mycket som ska vara klart rättare sagt. Någonstans inom de närmsta timmarna måste jag dessutom ta mig till fyndbörsen och fynda en ny mascara, hö hö hö... Måste packa, göra mig iordning och... Okej, det var inte jättemycket men jag har ingen jäkla energi för att ens börja! :(

Planet till sthlm lyfter halv fem (tio-femton minuter senare eftersom SAS inte är en höjdare på tider) och landar 17.35 om jag minns rätt. Känns jobbigare att åka ifrån denna gången, av någon märklig anledning. (läs "jobbigare att åka ifrån mamma") Vilka bekymmer man har..

Min somna-på-en-blöt-kudde fas är igång igen. Börjar undra om fasaden jag byggt upp har blivit så pass tjock att jag lurar mig själv. Eller om det bara är så att jag är förbannat liten när jag är ensam. Tankarna jagar mig nästan hela tiden, men det är tio gånger värre när jag är själv, när jag ska sova. Är mycket annat som påverkar också, som jag upptäcker allt eftersom. Jag tror att jag kräver för mycket, att jag fortfarande känner så starkt att jag inte kan bete mig som en normal människa. Jag vill så mycket, och jag vill ha tillbaka lika mycket som jag ger. Är nog det som är problemet. Frågetecken på mig och mitt psyke ibland.
Nu ska jag äta frukost!

16.7.09

Röööövvvvvv...

Blev stranden idag, även om vädret inte riktigt kunde bestämma sig. Kan ju alltid inbilla mig att jag har fått lite färg i alla fall.

Har fått kväva mig själv idag, vilket jag känner i både käkarna och i huvudet. Kommer fortfarande på mig själv med att bita ihop för glatta livet, skönt att man har kontroll över sig själv... Just nu känner jag egentligen mest för att kasta mobilen åt helvete, för att åtminstone få kontroll över en sak. Eventuellt förstöra datorerna också. Det brinner inom mig och jag vill bara skrika ut hur, ja, gissa tre gånger.. Desto mer jag försöker hålla tillbaka desto starkare, och jobbigare, blir det. Jag undrar om det fortfarande är som det var förr, även om jag nyss märkte att namnets innebörd har försvunnit lite. Känns sjukt trist. Jag känner mig lite som en såndär irriterande jävla fluga, den som surrar tills man blir vansinnig, försvinner en stund, och sedan kommer tillbaka igen. Mina fingrar kliar och jag brinner. Fan!

15.7.09

Bio och, oj.

Alldeles för oväntat fast det egentligen inte var någon big deal. En sekunds panik och "hurfan ska jag bete mig?!", såklart blev det aslamt och jag kände mig som ett jäkla fån. Men som sagt, det var ingen big deal.

Kom hem från stockholm i söndags, åker ivägen igen denna söndagen som kommer. Var på bio ikväll med lillasyster och ska till stranden imorgon med hela glada familjen. Blir förhoppningsvis en mindre shoppingrunda med mamma på eftermiddagen, träffa sarah och sandra på torsdag sen åka till sjöbo-marknad med lillasyster och pappa. Tror jag åtminstone. Helgen blir väll lugn och söndag bär det som sagt av till stockholm i ytterliggare två veckor. Vad som händer efter jag kommit hem är en mycket bra fråga, som jag inte ens vill tänka på just nu. Suck... Heja arbetslösheten..............

Stockholm var iallafall hur jäkla mysigt som helst, och jag hade tamigfan fel för en gångs skull! Det var så mycket att rosa att jag fortfarande känner av det. Hoppas på två likadana veckor, men bara för att jag är positiv så kommer det slå om och bli röv. Nej, fy Emma. Det kommer bli rosa, och kanske rött/svart också. :$

3.7.09

Giuuud vad kiuul

Är rööövförkyld. Hela huvudet värker, för att inte tala om käkarna. Stockholm är varmare än ett elefantarsle och jag håller på att dö. Ska dock vara här en vecka till, vilket är mys. :) Dumma mig hoppas dock på sämre väder så man åtminstone kan vistas inomhus utan att ligga på golvet och flämta efter andan. Fuktigt är det också och guuud vad allt är jobbigt! Nej, inte direkt. Men framtiden ger mig huvudvärk.