Åh, underbara Kent. Jisses vad bra dom är.
Jag läser smsen på nytt och och ler, det apatiska är borta. Allt ska nog gå bra, och jag tänker öppna flabben.
Vad vore jag, utan dina andetag?
9.8.09
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar