EMMA,

sitter här med en fet jävla ångest som bara växer sig starkare allteftersom tiden tickar iväg. ångest inför skolan. är det klokt egentligen? jag våndas inför tanken att ta mig dit imorgon. jag vill inte. inteinteinte. och det hjälper inte att ni säger att jag måste, för jag är inte dum. jag vet att jag måste, och jag tror att det är det som kväver mig. jag hatar att göra saker efter andras regler eller hur man ska säga. att följa scheman.
jag vill bara rusa härifrån (gömma mig i ett hörn tills det blir bättre..), slippa alla krav. jag vill ligga i min säng och dra täcket över huvudet, och framförallt vill jag att någon tar mig på allvar. att någon förstår vad jag pratar om. (vilket ingen tycks göra i dagsläget)

jag ska snart gå och lägga mig, för att vakna halv sju och gå till skolan vid halv åtta.
jag vill inte.

It seems like every time I try to make it right,
It all comes down on me ..
Please say honestly, you won't give up on me