HAJ. har fet sovmorgon idag. börjar inte förrens tio över tolv = jag stannar nog hemma. (a) he he.. får plugga matte här hemma istället. (HAHA, riighhtt..) well. nu har det iallafall gått två veckor (?) av praktiken. skönt! ska bara stå ut med helvetet i fyra till.. blööhh.. på något magiskt sätt lyckas jag alltid få praktikplatser där folk inte vill ha en. känner mig vansinnigt ovälkommen och att ha en personal som gör miner till en när dom inte tror att man ser (seriöst, hört talas om ÖGONVRÅN kära hjärtat?) får mig inte heller att hoppa jämnfota. dumma människor! snart äre dags för beloved egypten! ooohohoh så skönt! sola, bada, slappa! I LOVE. systeryster fyller tonåring på lördag, vilket är najs. och ganska lustigt. detta året nollar mamma, mini blir tretton och jag blir myndig! :D även om det sistnämnda inte inträffar förrens om hundra fucking år.. orka vara novemberbarn! :( usch. hursomhelst så ska jag baka arslet av mig imorgon :D chokladmuffins, banankaka och daimtårta. yummy. även om jag inte kan äta något själv, ehee.. kul iaf! finns nog inte så mycket mer att berätta, som är av intresse. jo! jag säger bara en sak: köp/ladda ner amy winhouse's nya skiva! det kan vara det bästa jag har hört på myycket länge. samt låten med lars winnerbäck och miss li. OJ så bra! me likey. i cried for you on the kitchen floor..

'Jag hör av mig under lovet'

jag måste sluta vara så otroligt naiv! hej, förresten. var ju första dagen på hematologen idag. jag lyckades stanna där i hela TRE timmar, de ni. saken var den att jag lyckades skrapa ihop hela tre timmars sömn inatt, också duktigt. till frukost åt jag ett knäckebröd, bravo. jag gick upp tio över fem, skönt med sovmorgon. allt detta är bidragande faktorer till det faktum att jag nästan svimmade :) först stod jag upp, sen blev allt suddigt och började blinka och ha sig. det slog lock för öronen och jag hörde absolut ingenting, dessutom sköljde illamåeendet över mig. skills kallar jag det bara. njae, tveksamt. hur som helst så blev jag bombaderad med saft och sånt mysigt. dom tog också mitt blt (lyx där, ehee) vilket var lååågt, vilken chock! tveksamt återigen. såå jag blev hemskickad och kommer stanna hemma imorgon också, BRA EMMA. herregud vilken start.. har nog inte hänt så mycket mer i mitt ointressanta lilla liv. längtar mig sjuk efter sommaren, efter egypten och värmen. har dessutom köpt massa nya kläder, mih! förstår inte själv vad som har hänt med mig, jag har gått från att vara totalt ointresserad av allt som har med tyg att göra till att köpa mer än vad jag har råd med. också bra. njaaee.. ska bli kul att se vad som händer imorgon. jag tror nämligen att du kommer hit (hoppas kanske är det rätta ordet), med tanke på allt vi pratat om. med tanke på vad som nästan tog slut. om du inte gör det, tja.. då vet jag inte.. det känns som att man bara gör en enda sak, och det är att stå med ett rosa checkhäfte med chanser. om och om igen. hela tiden. när det gäller allt! blir fullkomligt vansinnig på mig själv. nu så har allt börjat gunga lite lätt igen så ska väll kasta mig i säng. bokstavligen kasta, man kommer knappt in på mitt rum. dags för städning kanske? he he hee.. (snälla kom hit imorgon..) hajdo.

I've had it!

hej. det räcker nu. jag är så himla fed up på människor som oavbrutet pratar om sig själv, om deras problem osv. det hade inte varit någon fara, om personen i fråga hade lyssnat tillbaka. UPPENBARLIGEN, inträffar sånt bara i mina drömmar. samma förbannade visa om och om igen. det värsta är, att folk BER mig att öppna upp, och när jag väll GÖR det så får jag inte mer utav det än om jag skulle suttit och pratat med min vägg. VARFÖR är folk så? varför handlar allting alltid om sig själv. VARFÖR får man aldrig något tillbaka!? jag ser inte problemet, jag förstår inte hur det kan vara så svårt att ge när det är det enda jag gör i stort sett varje dag. herregud! och sen oss. ÅH. mitt hjärta gör ju ont när jag ser hur vi kommer längre och längre ifrån varandra. jag vill inte förlora dig. never ever. och ändå är vi aldrig, ändå tackar du alltid nej när det handlar om att följa med på småsaker... det sårar mig. jag saknar dig. vad jag ville ha sagt med detta fairly meningslösa inlägget är att folk måste sluta vara så förbannat självupptagna. för det driver en till vansinne. man vill va där, man vill lyssna, hjälpa osv.. MEN KOM IGEN. att rå-ignorera det man skriver gör en inte på bra humör. idiotas! en sak till, RÅ-ÅNGEST FÖR ATT PRAKTISERA OCH BÖRJA SKOLAN. känns härligt, riktigt jävla äckligt härligt.. godnatt.